ARBETET MOT KLIMATKRISEN ÄR ETT LAGARBETE.
Högre nivåer än på 5 miljoner år
Jorden blir en allt varmare planet och det är vi människor som står bakom den snabba temperaturökningen. Alltför länge har vi släppt ut för stora mängder växthusgaser i atmosfären och det är dessa som reglerar temperaturen på jorden.
De senaste 10 000 åren har vi haft en upp- och nedgång på 1 grad. Nu går vi mot en uppvärmning som överskrider 3 grader i slutet av detta århundrade. En sådan nivå har jorden inte upplevt på 5 miljoner år. Det finns inga belägg för att en modern värld kan fungera på en sådan planet.
FN:s klimatpanel IPCC har gjort det tydligt att två graders uppvärmning inte är en säker nivå. Vi måste göra allt som är möjligt för att komma under två graders uppvärmning. Om vi ska begränsa uppvärmningen till cirka 1,5 grader måste utsläppen globalt halveras till 2030 och nå nära noll senast 2050.
Även om vi uppnår målet om 1,5 graders uppvärmning så kommer konsekvenserna i världen vara stora. Några av de effekter som den samlade forskningen slår fast kommer att inträffa vid en uppvärmning på 1,5 till 2 grader är:
>> Värmeböljor
Omkring 15 procent av världens befolkning kommer att utsättas för extrema värmeböljor minst en gång vart femte år om medeltemperaturen ökar med 1,5 grader. Överstiger temperaturökningen två grader kommer omkring 40 procent av världens befolkning att utsättas för samma risk.
>> Stigande havsyta
I en värld med 1,5 graders högre medeltemperatur än i dag beräknas havsytan stiga med 40 centimeter till år 2100. Vi två graders uppvärmning stiger samma siffra till 46 centimeter. En sådan höjning skulle göra att omkring en tiondel av Bangladesh skulle hamna under vatten. Det finns också studier som talar om en betydligt kraftigare havsytehöjning, upp till två meter på hundra år. Havsytehöjningen gör dessutom kuster mer sårbara för översvämning från höga tidvatten, stormar och orkaner. Låglänta delar av kuststäder, som Calcutta och Bombay i Indien eller Miami och New York i USA, kan periodvis komma att läggas under vatten.
>> Döda korallrev
Korallreven är mycket känsliga för temperaturförändringar och riskerar att försvinna helt. Vid 1,5 graders uppvärmning riskerar 90 procent av världens korallrev att helt försvinna. Vid två graders uppvärmning hotas alla världens korallrev, så mycket som 99 procent kommer att försvinna. Därmed hotas också alla de arter som lever i och kring korallreven.
>> Förändrade ekosystem
Många av världens ekosystem kommer inte att kunna anpassa sig till ett förändrat klimat när uppvärmningen går så fort som den gör. Istället riskerar de att omvandlas till helt nya typer av områden. Ett ekosystem som pekas ut som särskilt känsligt för detta är den boreala skogen i Nordeuropa, alltså den gran-och tallskog som vi har mycket av här i Sverige.
>> Minskade skördar
Torka och vattenbrist kommer att leda till minskade skördar i stora delar av världen. Vid två graders temperaturökning beräknas majsskördarna i tropiska områden minska med 7 procent. Med tanke på att jordens befolkning samtidigt kommer att öka kommer det att få förödande konsekvenser.
>> Obeboeliga områden
Redan i dag tvingas mellan 15 och 20 miljoner människor om året att överge sina hem på grund av väderrelaterade naturkatastrofer. Antalet hemlösa efter extrema väderhändelser förväntas öka kraftigt i ett varmare klimat.
BORTOM TVÅ GRADER
Bortom två graders uppvärmning väntar ännu större effekter. Jorden sätter då själv igång processer som förvärrar uppvärmningen ännu mer, så kallade feedbackloops. En högre temperatur gör till exempel att det blir mer vattenånga i atmosfären, vilket förstärker uppvärmningen ytterligare eftersom vattenånga fungerar som en växthusgas.
Ökade utsläpp av metan från tinad permafrost och havsbottnar samt minskat upptag av koldioxid i haven kan trigga igång en skenande växthuseffekt, bortom mänsklig kontroll.
Tre till fyra graders uppvärmning skulle innebära en värld så förändrad från dagens verklighet att det skulle vara förödande för merparten av jordens ekosystem och kanske slutet för den mänskliga civilisationen.
Med de åtgärdsplaner som världens länder presenterade vid Parismötet hamnar vi på minst 3 graders ökning till år 2100. Planerna ska anpassas och förhoppningsvis skärpas vart femte år.
Det IPCC menar att vi behöver göra är:
Koldioxidborttagning från atmosfären (CDR) genom bland annat återbeskogning, kollagring i jorden och koldioxidinfångning från luften.
Kraftiga utsläppsminskningar av växthusgaser. För att begränsa uppvärmningen till ungefär 1,5 grader måste utsläppen globalt minst halveras till 2030 och nå nära noll absolut senast 2050. Det handlar om många insatser som exempelvis ren energi och hållbar konsumtion och produktion.
Klimatforskaren Johan Rockström menar att lösningarna bland annat är 100% fossilfria transporter och energi, hållbar och hälsosam mat till alla och en cirkulär ekonomi.
Arbetet mot klimatkrisen är ett lagarbete. Vi alla behöver hjälpa till. På alla nivåer; från stater, regioner och kommuner till näringsliv och civilsamhälle, ner till oss enskilda individer.
Undersökningar visar att vi människor vill bidra och är beredda att göra stora uppoffringar för att rädda klimatet.
Källor: IPCC, Naturvårdsverket, SMHI och Naturskyddsföreningen